Vi fermenterar stallgödsel med EM

En av fördelarna med att ha en STOR trädgård att leka i är att man också har rum för experiment. Den där dagen när vi gick och väntade på Gapahuken så passade vi därför på att göra ett EM-experiment med de påsar av stallgödsel som blivit över. Gödsel är ju ofta finfint material att blanda ner i bäddar, både näring och jordförbättring om man har styv lerjord. Men gödsel är också en klimatbov när det ligger där och brinner, eller ruttnar, och släpper ifrån sig massor av elaka gaser.  Detta kan man motverka om man istället fermenterar gödslet med effektiva mikroorganismer. De sprider sig då i gödselstacken och skapar ett eget kretslopp som gör att kväve och annan näring stannar kvar i stacken istället för att ge sig iväg som gaser. Och när man väl gräver ner gödslet i jorden så gräver man också ner probiotiska mikrober som samverkar med växterna i rotzonen, alltså det där området kring rötterna som myllrar av liv. Dessutom är energin i gödslet nu ännu mer lättillgänglig och stimulerar mikrofloran i jorden på ett fint sätt. Att mikroberna sedan också  samarbetar med fotosyntesen och ökar växtens celldelning och rottillväxt är ytterligare bonus. Det blir starka fina växter av EM, det vet vi som redan använder bokashi.

Receptet på detta mirakelgödsel är enkelt: Blanda 1 liter mikroterm och 1 liter melass (eller 1 liter aktiverat EM) i 20 liter vatten. Låt detta stå i ett par dagar så att organismerna vaknar till liv med hjälp av melassen. Spruta eller vattna sedan ut detta över gödslet, se till att det kommer åt överallt, ta lager för lager. Täck med plast och låt stå i 6 veckor eller mer. Bäst går detta med färsk stallgödsel eftersom föruttnelseprocessen inte kommit igång, för då blir det biogas istället (och det är väl bra så länge man inte släpper ut den i luften). Använd gärna blöt gödsel, torv ska tydligen vara att föredra framför spån. Kanske för att spån har högre kolhalt – alla som har använt varmkompost vet att om den håller på att stanna av så kan man få fart på den genom att hälla i spån.

Vi hade inte färsk fin gödsel, utan gammal som dessutom stått på spån. Man tager vad man haver. Klimatskadan var alltså redan gjord men det betyder inte att vi inte kan tillföra mikroorganismer till vår egen odling. Så för att kompensera att vår gödsel redan nog var bärare av rötningsflora vattnades den med fermenterat vallörtsvatten (alltså vallört som fermenterat i hink enligt receptet ovan) och dessutom varvade vi gödslet med färska vallörtsblad. Detta har sedan täckts mycket väl med plast och presenning. Det blir spännande att till våren ta bort plasten, lukta, känna, mylla ner och hoppas på att det kommer att växa ännu lite bättre i våra bäddar. gödselvallört

Några som redan provat detta är grönsaksodlarna på Mölnebo Odlingar. Vi har fått en bild på ett test de gjort där de tagit fram två olika sorters såjord. Den till vänster är en såjord baserad på EM- fermenterat stallgödsel och den högra en standardsåjord baserat på hönsgödselkompost som fått brinna. Av den här bilden kan man ganska säkert dra slutsatsen att det finns mer energi i en kompost som fått fermentera istället för att brytas ned med hjälp av syre.

såjord

För den som vill lära sig mer om EM och få det hela förklarat på ett enkelt sätt rekommenderas svenska bokashi-sajtens blogg  och hos dem kan man ju även köpa allt som behövs, då är det bokashi.se som gäller. Fast om det bara är bokashiströ man är ute efter så finns det hos vår blomsteraffär Blommor4U här i Bagarmossen. Och är man sugen på att läsa lite mer avancerade artiklar om det hela, ja då finns all information samlad hos Botanic Culture

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *