Våren är nästan här

Våra lådor har körts ganska hårt nu i tre säsonger och måste laddas rejält med näring. Köpa konstgödsel är förstås uteslutet, vi har ingen bondgård runt hörnet där vi kan hämta gödsel och vi har varit riktigt dåliga på att kompostera blast och annat i en speciell kompost. Men nu kom räddningen från ett oväntat håll, företaget Middagsfrid har börjat ”bokasha” resterna från sina provmiddagar och även kaffesump mm från sitt lunchpentry.

Bokashi är bästa sättet att ta hand om sitt matavfall, man fermenterar maten i en hink med hjälp av effektiva mikrober och gräver sedan ner detta i jorden. På bara några veckor blir maten jord – det går mycket fortare än i en vanlig kompost vilket innebär att all näring stannar kvar istället för att försvinna iväg ut i atmosfären och dessutom har man tillfört en grupp mikrober som förbättrar fotosyntesen, skapar ett bättre klimat i området kring rötterna så att de kan ta upp mer näring och i viss mån skyddas växterna mot en del skadliga bakterier som svampsjukdomar. Det här låter kanske lite krångligt eller som ett mirakelmedel från Kiviks marknad men det är bevisat bra och precis vad våra lådor behöver (för den som vill och orkar läsa mer om just bokashi rekommenderas denna blogg från bokashi.se)

Så igår kom då Jakob glidande i duggregnet på en lastcykel ifrån Middagsfrids kontor, tre perfekt fermenterade hinkar hade han med sig. Vi stod redo med en spade för att gräva ner dem i lådorna men där tog det stopp. Jorden var fortfarande genomfrusen. Helt omöjlig att ta sig igenom.

frusen jord

Som tur var har vi precis fått en varmkompost av Stockholmshem som står borta i skogsträdgården så vi kunde cykla dit och tömma hinkarna där. Nu får innehållet puttra i varmkomposten istället tillsammans med lite löv och jord, så fort lådorna har tinat upp hämtar vi tillbaka detta och gräver ner. Det blir intressant att se om vi kan hålla temperaturen under 40 grader för det är inte rekommenderat att en bokashijordfabrik blir varmare än så, då riskerar mikroberna att dö. Det är alltså ett experiment som kanske fler har nytta av.
Nästa laddning från Middagsfrid kommer först om tre veckor och då hoppas vi verkligen att jorden tinat upp!

Vi fermenterar stallgödsel med EM

En av fördelarna med att ha en STOR trädgård att leka i är att man också har rum för experiment. Den där dagen när vi gick och väntade på Gapahuken så passade vi därför på att göra ett EM-experiment med de påsar av stallgödsel som blivit över. Gödsel är ju ofta finfint material att blanda ner i bäddar, både näring och jordförbättring om man har styv lerjord. Men gödsel är också en klimatbov när det ligger där och brinner, eller ruttnar, och släpper ifrån sig massor av elaka gaser.  Detta kan man motverka om man istället fermenterar gödslet med effektiva mikroorganismer. De sprider sig då i gödselstacken och skapar ett eget kretslopp som gör att kväve och annan näring stannar kvar i stacken istället för att ge sig iväg som gaser. Och när man väl gräver ner gödslet i jorden så gräver man också ner probiotiska mikrober som samverkar med växterna i rotzonen, alltså det där området kring rötterna som myllrar av liv. Dessutom är energin i gödslet nu ännu mer lättillgänglig och stimulerar mikrofloran i jorden på ett fint sätt. Att mikroberna sedan också  samarbetar med fotosyntesen och ökar växtens celldelning och rottillväxt är ytterligare bonus. Det blir starka fina växter av EM, det vet vi som redan använder bokashi.

Receptet på detta mirakelgödsel är enkelt: Blanda 1 liter mikroterm och 1 liter melass (eller 1 liter aktiverat EM) i 20 liter vatten. Låt detta stå i ett par dagar så att organismerna vaknar till liv med hjälp av melassen. Spruta eller vattna sedan ut detta över gödslet, se till att det kommer åt överallt, ta lager för lager. Täck med plast och låt stå i 6 veckor eller mer. Bäst går detta med färsk stallgödsel eftersom föruttnelseprocessen inte kommit igång, för då blir det biogas istället (och det är väl bra så länge man inte släpper ut den i luften). Använd gärna blöt gödsel, torv ska tydligen vara att föredra framför spån. Kanske för att spån har högre kolhalt – alla som har använt varmkompost vet att om den håller på att stanna av så kan man få fart på den genom att hälla i spån.

Vi hade inte färsk fin gödsel, utan gammal som dessutom stått på spån. Man tager vad man haver. Klimatskadan var alltså redan gjord men det betyder inte att vi inte kan tillföra mikroorganismer till vår egen odling. Så för att kompensera att vår gödsel redan nog var bärare av rötningsflora vattnades den med fermenterat vallörtsvatten (alltså vallört som fermenterat i hink enligt receptet ovan) och dessutom varvade vi gödslet med färska vallörtsblad. Detta har sedan täckts mycket väl med plast och presenning. Det blir spännande att till våren ta bort plasten, lukta, känna, mylla ner och hoppas på att det kommer att växa ännu lite bättre i våra bäddar. gödselvallört

Några som redan provat detta är grönsaksodlarna på Mölnebo Odlingar. Vi har fått en bild på ett test de gjort där de tagit fram två olika sorters såjord. Den till vänster är en såjord baserad på EM- fermenterat stallgödsel och den högra en standardsåjord baserat på hönsgödselkompost som fått brinna. Av den här bilden kan man ganska säkert dra slutsatsen att det finns mer energi i en kompost som fått fermentera istället för att brytas ned med hjälp av syre.

såjord

För den som vill lära sig mer om EM och få det hela förklarat på ett enkelt sätt rekommenderas svenska bokashi-sajtens blogg  och hos dem kan man ju även köpa allt som behövs, då är det bokashi.se som gäller. Fast om det bara är bokashiströ man är ute efter så finns det hos vår blomsteraffär Blommor4U här i Bagarmossen. Och är man sugen på att läsa lite mer avancerade artiklar om det hela, ja då finns all information samlad hos Botanic Culture

En höstfest värdig en Gapahuk

Så var den invigd! Bagisodlarnas alldeles egna bubbelgumsrosa Gapahuk, som fick en höstfest till sin ära.

Den soliga söndagen 4 oktober gick grillarna varma vid skogsträdgården och vi bjöd på marockans soppa, kycklingkorv och hembakta hallongrottor.

Gapahuken, som tidigare huserat utanför ArkDes (Arkitektur- och designcentrum), landade i Bagarmossen i måndags och känns redan som ett självklart inslag i trädgården. Mitt bland tallarna, omringad av lummiga fläderbuskar och i sällskap av en tjusig björk. Och förstås, en bädd mallig myskmadra som plötsligt fått blomma ut efter att ha levt en bokstavligen undanskymd tillvaro.

Ett nytt trädgårdsrum har blivit till och vi känner oss inspirerade och nyfikna på vad som kan komma att hända där framöver. En öppen scen? Danspalats? Poesifestival?

Gapahuk

serverar kaffe

 

Höstfest för Gapahuken

Spira frön

Lykta

En Gapahuk har landat i Bagarmossen

Gapahuk är ett ord som vandrat från Norge över till Norrland i Sverige. Det betyder ett öppet vindskydd. Förmodligen behöver man sådana på fjället. Den gapar stort och man kan sitta på huk i den som skydd för vinden.
Ett märkligt ord som nu har materialiserats i en gigantisk rosa kub som på insidan är fylld av sköna vågor. Vågor som man kan klättra upp på, luta sig mot, vila i.

Miguel och Petter på Vi Arkitektur såg hur de ej strömlinjeformade människorna kring Hornstull trängdes undan alltmer av de nya kapitalstarka invånarna. De vill att alla ska få plats i stadens olika rum och började leka med tanken på en Gapahuk på piedestal på en gata där ingen skulle motas bort. En vacker och skön fristad för missbrukarna och alla andra som inte passar in. Arkdes blev nyfikna på deras tanke och de bjöds in att bygga en prototyp till utställningen Reprogramming the City sommaren 2015.

Nu är utställningen slut och då fick vi i Bagarmossen erbjudandet att ta emot detta hukande vindskydd. Det har gått undan, vi fick frågan i torsdags, röjde plats i söndags och på måndagen kom en kranbil körande genom skogsträdgården lastad med denna skapelse.
lastbild

Vi är så väldigt glada och stolta över att få ha tagit över rollen som beskyddare av ett gemensamt offentligt rum som är öppet för alla. Kanske fler kommer att stanna till i vår trädgård nu när det finns en sådan skön sittplats. För man sitter verkligen vackert där inne i skuggorna, lite undangömd men med full koll på alla som passerar förbi.

På söndag blir det invigningsfest med harirasoppa och hallongrottor – sedan kan hösten komma.

gapa

Öppen trädgård i Hammarbyhöjden

Kocken Peter Streijffert har startat en matodling några tunnelbanestationer bort och nu bjuder han in till öppen trädgård i augusti – väl värt ett besök!

Saxat från FB:

Öppen Trädgård Hammarby Gatuodling

16 augusti 18-20
23 augusti 14-16
30 august 12-15

Varmt Välkomna till Hammarbyhöjdens Gatuodling Öppen Trädgård! Ät en bit mat tillagad av Peter med råvaror på en armslängds avstånd, Peters Pop Up-Restaurang håller öppet med grillen glödgande het.
Kanhända stämmer också Peter upp ukulelen och levererar en och annan odlingslåt…Peter Streijffert visar upp den trädgård han jobbat med sedan februari i år. Ett 50-tal grönsaker, bär och frukter.

Snabbfakta Hammarbyhöjdens Gatuodling:
12 odlingslådor
50-tal grönsaker
1 slingrande odlingslimpa
2 humleholkar
2 bihotell
1 bi-pöl
9 fruktträd
7 bärbuskar
2 vertikalodlingar
3 kruktorn

Varmt Välkomna!

Länk till intervju med Peter på podden Grönsakslandet:
Han kokar soppa på din zuccini

 

Vad kan man så i juli?

I skogsträdgården prunkar det men i lådorna har fröerna grott extremt dåligt i år. Förmodligen ett resultat av både för lite och för mycket vatten och för låga temperaturer vid sådd. Det vi lyckats bäst med är ett misstag, förra året täckte vi med klipp från vår salvia och den har fröat av sig rejält. En hel tremeterslåda fylld av salvia har vi nu. Förkylningslådan. För te på salvia ska vara bra vid förkylning.

När det mesta har gått åt pipan redan (alla vackra blommor och fina örter som vi hoppats på) kan man lika gärna satsa på de helt osäkra korten. Så det har vi gjort. En påse korianderfrön från kryddhyllan hos Jalla livs åkte i lådorna idag, och även en stor näve blötlagda ”feves”, dvs bondbönor från samma affär. Vi vet att bondbönorna gror för det har vi provat att odla som skott, men vi vet inte om det kommer att bli några bönor av dem. Är det en snabb eller långsam sort? Trivs den i Sverige? Vi får se. Spännande. Om korianderfröna har någon grobarhet kvar har vi inte en aning, har det inte hänt något inom en dryg vecka prövar vi något annat. Hos Runåbergs har man samlat tips om vad som kan sås på både sommar och höst – kanske ska vi vara kloka och plocka något av deras förslag ifall det blir omsådd.

Uppdatering ett par veckor senare,:både koriander och bondbönor har grott fint, så det går alltså alldeles utmärkt att köpa fröer i livsmedelsaffärer, just korianderfrön kan vara svårt att få tag på i fröhyllan så det var goda nyheter (även om det inte är ekofröer men låter man dem gå i blom så har man ekofröer till nästa säsong). Obs, köp lite skrufsiga korianderfröer som inte är polerade eller behandlade på något sätt, alltså billigast möjliga!

Avslutar med denna otroligt inspirerande video på hur man kan göra odla bondböneskott – köp en påse och prova själv!

Regnig söndag

Vårens Gröna Söndag höll på att regna bort. Förmodligen var det den absolut regnigaste dagen under hela maj. Kallt var det också. Men vi hann få upp tältet och presenningen innan himlen öppnade sig och blev tokglada över alla fina människor som tog sig ut i ovädret med sina hembakta kakor för att hänga med oss.

Det blev ett tiotal odlingskit över och de byter vi mot kakor nu på söndag den 24 maj med start klockan 14.00. Vi dukar upp av överskottet från förra söndagen också och bjuder på kaffe,te och saft.
Framförallt hoppas vi att det dyker upp riktigt många pysselsugna själar så att vi kan göra klart utsmyckningen till träden. Många långa girlanger stickades i söndags och nu ska de upp. Att fingersticka är bra för själen, både för stora och små.

Vi ska även försöka plantera något i lasagnen som Sanya döpte till Bagisbädden.

Några bilder från maj månads blötaste dag.

gladfolkjulialasagnegarnlindastickarskateboard

Tomteverkstan dan för dan före dan

I torsdags samlades vi i en källarlokal i Bagarmossen för att göra klart balkong-godiset som vi ska byta mot kakor på Grön Söndag. I några månader har vi samlat konservburkar, plasthinkar, kaffesäckar och fruktlådor – nu vet vi att bingo när man är skrotsamlare är att bli insläppt Hötorgshallens soprum. Återbruk tar tid men vi har skrapat ihop en kollektion där varje del är unik.

Vi vet inte om någon kommer att vilja byta sin kaka mot dessa fina plantor. Förutom vi själva då som vill ha varenda en. Personligen är jag mycket svag för persiljan i de höga röda tomatpuréburkarna. Tomater, chili, mynta, smultron, kryddor, lavendel, citronverbena, stevia, doftpelargon, strandkämpe, trädgårdssyra – bara goda saker. Och om ni kommer med kakor så blir det knytis för alla i det fina partytältet som vi ska smälla upp i regnet. För regna kommer det garanterat att göra. Men det struntar vi i.

En snabb påminnelse om allt annat som händer på söndag: våffelcafé, filmvisning, garngrafitti, provsmaka skogsträdgården och diverse ogräs, garnpyssel, anläggning av lasagnebädd, sådd av kulturärtor, visning av japanska trädgården, SMAKAs matservering av rätter från Nordafrika och Mellanöster och så då gratis kaffe&kaka ifall vi får in några kakor.

Bilderna togs av Martin Strömgård.

dörren

planteringtomma burkarhänderöversiktlindakryddor

 

Nu börjar det dyka upp skyltar…

Skyltar_02_small
I söndags hände något i Skogsträdgården. Under vintern har det forskats, skrivits, printats, plastats in och klippts. Och nu var det äntligen dags att sätta ut de första skyltarna. Skogsträdgården fyller ju snart ett år, men inte ens vi som var med från början vet alltid vad alla växter är och hur man använder dem. Så skyltarna behövs.

Tanken är att varje skylt ska innehålla tre sorters information. Dels en bild, som förhoppningsvis gör att man kan se vilken växt som hör ihop med vilken skylt. Sedan några rader om utseende och växtsätt. Och till sist något om vilken del som är ätlig, eller på annat sätt användbar.

Vi hoppas att skyltarna ska öppna upp Skogsträdgården för alla Bagisbor, så att de som går förbi vågar knipsa åt sig någon av våra mer okända växter och slänga i grytan. Dessutom tycker vi att de ser ganska trevliga ut. Nu återstår bara ett femtiotal skyltar. Puh!

Skyltar_03_small2